STV 100 år

Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland, STV, firar sina första 100 år 2021. Redan vid akademiens sammankomst i mars 1922 berördes världsbehovet av energi. Temat är i nuläget aktuellt och många dagsaktuella problem kan lösas via smarta energilösningar. Vi har valt att energi är ett övergripande tema för vårt jubileumsår 2021.

I videoserien ”STV 100 år – fokus på energi” presenterar unga forskare från olika högskolor och universitet i vårt land sina forskningsprojekt inom ämnesområdet energi. Vi vill med serien visa hur bred och mångsidig energiforskning är samt lyfta fram att unga forskare är ett av STVs fokusområden.  Bredden inkluderar bland annat superkylda material för lagring av värme, modellering och tillverkning av solceller, nya effektiva batterier, hållbara förbränningsprocesser, energireduktion i stora och små datasystem, restprodukter för tillverkning av biobränslen och smarta byggnader. Videorna publiceras under hösten 2021.

Välkommen att under hösten titta in på webbsidan och i våra övriga kanaler för att följa med videoserien!

Produktionsteamet:

Producent, regi och klipp: Johanna Stenback, All Things Content
Fotograf och ljud: Anders Lönnfeldt
Översättning: Andrea Reuter och Heidi Kråkström, All Things Content

Introduktion till videoserien om energi

Professorerna Mikko Hupa (Åbo Akademi) och Mika Järvinen (Aalto universitetet)  har lett projektet där unga forskare presenterar och berättar om den egna forskningen inom ämnesområdet energi. Med start i förfrågan till ledningen för universitet och  högskolor har Mikko och Mika gallrat fram forskarna. Rättesnöret för presentationerna var att erhålla  ett brett spektrum av olika teman där både experiment, teori och modellering finns representerade. I introduktionen berättar Mikko och Mika om bakgrunden  och syftet med videoserien.

Del 1/8:   Smart Buildings – Breaking Silos

Doktoranden Davor Stjelja vid Aalto-universitetet beskriver hur det är möjligt att med start i uppmätt nivå av koldioxid i en byggnad använda maskininlärning för att träna byggnaden mot målet att erhålla en smart byggnad. En optimering av energianvändningen i  byggnader kopplad till användningen av utrymmen är steg i att minska på den totala koldioxid  emissionen inom byggnadssektorn. Maskininlärning och artificiell intelligens  kommer att vara nyckelkomponenter då framtidens smarta byggnader skapas.

Del 2/8:   Perovskite Solar Cells by Atomic Layer Deposition

Doktoranden Georgi Popov (Helsingfors universitet)  har utvecklat flera experimentella metoder  så att han kan använda tekniken atomavsättning för att göra perovskita solceller. Denna nya typ av solceller  består av tunna filmer och möter väl tillämpningar som kräver  fysisk flexibilitet, genomskinlighet och avstämbara färger. Därtill  är de billiga att producera av lättillgängliga material. Metoderna Georgi utvecklat behövs för att göra solcellerna stabila och inte brytas ned då de utsätts för väder och vind.  Solcellerna har stor potential i att generera energi så att säga överallt.

Del 3/8:   Computer Simulations for Perovskite Solar Cells

Doktoranden Christian Ahläng (Åbo Akademi) använder datorsimulationer som ett verktyg för att utveckla strategier i hur en hög effektivitet  och stabilitet kan bibehållas då nya perovskita solceller skall  tillverkas i stor skala. Startpunkten för simuleringens ekvationer är processerna för transport av laddningar i solcellen, olika  förlustmekanismer samt materialets egenskaper. Han påpekar viktigheten i att ha en tillförlitlig modell så att koden för simulationen motsvarar de verkliga förhållandena i solcellen.

Del 4/8:   Energy Reduction in Processing Platforms

Användningen av elektroniska valutor samt 5:e generationens mobilnät kommer att höja avsevärt på användningen av elektricitet. Doktoranden Hergys Rexha (Åbo Akademi) berättar om hur en optimering av konfigurationer vid tillverkning av datachips och genom att minimera energikonsumtionen för  olika applikationer är lösningar i att hitta energieffektiva mobila apparater. En intelligent träning av datanätverk baserad på en kontinuerlig insamling av data kopplad till energieffektiv användning av nätverkskapaciteten  har möjligheter i att reducera energikonsumtionen med en tredjedel.

Del 5/8:   Long-term heat storage supercooled material

Doktoranden Konsta Turunen (Aalto universitetet) demonstrerar hur ett nytt material kan användas för att lagra värme under en lång tid. Förloppet består av fem steg: smältning, nedkylning, lagring, uppvärmning och kristallisering. Principen för lagring av värme är att hålla materialet underkylt under lagringen så att sedan värme kan frigöras då materialet kristalliseras. Genom att optimera andelen polymerer är det möjligt att bibehålla hög verkningsgrad. I nuläget fungerar metoden på milligram nivå och testas på kilogram nivå med målet att gå från pilotexperiment till verkliga värmelagringstillämpningar.

Del 6/8:   Alternative catalysts from industrial slag for catalytic pyrolysis of wood biomass

Doktoranden Ekaterina Kholkina (Åbo Akademi) berättar hur det är möjligt att återanvända rest- och avfallsprodukter från ståltillverkning för tillverkning av  alternativa katalysatorer som både billiga samt bättre för miljön  då uppvisar basiska egenskaper. Dessa katalysatorer är viktiga element i  torrdestillation av träprodukter för att skapa bland annat biobränslen.  Metoden demonstrerar väl konceptet kretsloppsekonomi som baserar sig på återanvändning och nedbrytbarhet då avfall i ett system kan bli till nytta åt ett annat.

Del 7/8:   Chlorine induced corrosion in black liquor combustion

Skogsindustrin är betydande i vårt land och vi är ledande rörande forskning om förbränningspannor berättar doktoranden Roland Balint (Åbo Akademi).  Största källan för förnybar energi i Finland är biomassa samt organiskt avfall. Vid pappersbruk av idag produceras  energiråvaran svartlut i en sluten krets, vilket medfört att utsläppen minskat drastiskt. Vid förbränningen av svartlut bildas beläggningar i förbränningspannan, vilket ökar risken för frätning. Han har studerat mekanismerna för hur  beläggningen uppkommer och förändringen under tid. En förståelse av mekanismerna är  viktig för att kunna kontrollera och åtgärda de problem som beläggningarna medför vid förbränning i  pannan.