STV 100 år

Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland, STV, firar sina första 100 år 2021. Redan vid akademiens sammankomst i mars 1922 berördes världsbehovet av energi. Temat är i nuläget aktuellt och många dagsaktuella problem kan lösas via smarta energilösningar. Vi har valt att energi är ett övergripande tema för vårt jubileumsår 2021.

I videoserien ”STV 100 år – fokus på energi” presenterar unga forskare från olika högskolor och universitet i vårt land sina forskningsprojekt inom ämnesområdet energi. Vi vill med serien visa hur bred och mångsidig energiforskning är samt lyfta fram att unga forskare är ett av STVs fokusområden.  Bredden inkluderar bland annat superkylda material för lagring av värme, modellering och tillverkning av solceller, nya effektiva batterier, hållbara förbränningsprocesser, energireduktion i stora och små datasystem, restprodukter för tillverkning av biobränslen och smarta byggnader. Videorna publiceras under hösten 2021.

Välkommen att under hösten titta in på webbsidan och i våra övriga kanaler för att följa med videoserien!

Produktionsteamet:

Producent, regi och klipp: Johanna Stenback, All Things Content
Fotograf och ljud: Anders Lönnfeldt
Översättning: Andrea Reuter och Heidi Kråkström, All Things Content

Introduktion till videoserien om energi

Professorerna Mikko Hupa (Åbo Akademi) och Mika Järvinen (Aalto universitetet)  har lett projektet där unga forskare presenterar och berättar om den egna forskningen inom ämnesområdet energi. Med start i förfrågan till ledningen för universitet och  högskolor har Mikko och Mika gallrat fram forskarna. Rättesnöret för presentationerna var att erhålla  ett brett spektrum av olika teman där både experiment, teori och modellering finns representerade. I introduktionen berättar Mikko och Mika om bakgrunden  och syftet med videoserien.

Del 1/8:   Smart Buildings – Breaking Silos

Doktoranden Davor Stjelja vid Aalto-universitetet beskriver hur det är möjligt att med start i uppmätt nivå av koldioxid i en byggnad använda maskininlärning för att träna byggnaden mot målet att erhålla en smart byggnad. En optimering av energianvändningen i  byggnader kopplad till användningen av utrymmen är steg i att minska på den totala koldioxid  emissionen inom byggnadssektorn. Maskininlärning och artificiell intelligens  kommer att vara nyckelkomponenter då framtidens smarta byggnader skapas.

Del 2/8:   Perovskite Solar Cells by Atomic Layer Deposition

Doktoranden Georgi Popov (Helsingfors universitet)  har utvecklat flera experimentella metoder  så att han kan använda tekniken atomavsättning för att göra perovskita solceller. Denna nya typ av solceller  består av tunna filmer och möter väl tillämpningar som kräver  fysisk flexibilitet, genomskinlighet och avstämbara färger. Därtill  är de billiga att producera av lättillgängliga material. Metoderna Georgi utvecklat behövs för att göra solcellerna stabila och inte brytas ned då de utsätts för väder och vind.  Solcellerna har stor potential i att generera energi så att säga överallt.

Del 3/8:   Computer Simulations for Perovskite Solar Cells

Doktoranden Christian Ahläng (Åbo Akademi) använder datorsimulationer som ett verktyg för att utveckla strategier i hur en hög effektivitet  och stabilitet kan bibehållas då nya perovskita solceller skall  tillverkas i stor skala. Startpunkten för simuleringens ekvationer
är processerna för transport av laddningar i solcellen, olika  förlustmekanismer samt materialets egenskaper. Han påpekar viktigheten i att ha en tillförlitlig modell så att koden för simulationen motsvarar de verkliga förhållandena i solcellen.

Del 4/8:   Energy Reduction in Processing Platforms

Användningen av elektroniska valutor samt 5:e generationens mobilnät kommer att höja avsevärt på användningen av elektricitet. Doktoranden Hergys Rexha (Åbo Akademi) berättar om hur en optimering av konfigurationer vid tillverkning av datachips och genom att minimera energikonsumtionen för  olika applikationer är lösningar i att hitta energieffektiva mobila apparater. En intelligent träning av datanätverk baserad på en kontinuerlig insamling av data kopplad till energieffektiv användning av nätverkskapaciteten  har möjligheter i att reducera energikonsumtionen med en tredjedel.